Igår var jag å Ninni på tjejfrulle på st.mikaels kyrka och d handlade p, en annorlunda familj och d har jag iallafall ju.
Bra att lysna på men jag fick upp ögonen att jag har inte ett stort tryggt nätverk runt mig. Jag har några bra vänner men fråga e ju om dom skulle ställa upp om d verkligen krisar.
D gör mig riktigt ledsen att känna att jag ej har kontakt emd så många av min kompisar i skolan som jag gick i, känna att min familj ej finns där för mig. Jag har ju bara min pappa som jag riktigt litar på som d e nu iallafall, när d kommer till familjen iallafall. Sen har jag ju vänner jag litar på. Men jag hade gärna haft mer familj som jag kunde prata med å lita på, men jag ska nog vara glad att jag har pappa iallafall bättre än inget.
Jag och mamma har å e lite på kant sen att detta med Martin "bror". Att han åkte in i fängelset ¨inte bara 1 gång utan 2 gånger å sitter ännu. D svinet, han kan sitta där tills han rutnar men tyvärr så kommer han ut till nästa sommar eller lite efter sommaren. Hade heller sett att han ssatt där för alltid efter allt han gjort mot mamma, pappa, mig å alla dom små flickorna han varit på, svinet heter han i hos mig nu å för alltid.
Sen efter frullen var vi i kokkedal lite utanför helsingör hos per innan var d Marianne & Per, men hon dog förra sommaren i canser. När vi kom dit känndes d som en stor klump i magen, d gjorde ont, ont på ett sätt som inte var bekant å lite ångest kände jag. Jag hade ju bara varit där när Marianne varit med inte utan, känner en tomhet utan henne, en saknad utan henne men ändå på något konstigt sätt så fanns hon där. Så efter ett ta så kände jag att d blev bättre och jag kände mig som jag brukade göra innan hon dog. Jag fick 2 par stresskullor som jag lekt med när jag var liten och varje gång jag var där å hälsade på. D betyder mycket att jag fick dom för jag vet at d var något hon älskade att hålla i sin hand och nu fick jag dom, så fint å snällt.
Så nu har jag dom i mitt glasskåp, där jag kan titta på dom å tänka på henne och min tid med henne och honom. Saknar henne så, hon var en så god själ och männsika.
Nej helgen har gått fort å vi har gjort mycket, har varit hos Annette, Roger och Sandra oxå å firat dom, tevligt som vanlgit.
Nej ska slappa lite nu, trött efter helgens händelser.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar